VoFs bluff om homeopati


Min granskning av den evidensbaserade litteraturen kring homeopati nummer I och II som jag skrev för två veckor sedan har lästs och kommenterats på åtskilliga andra bloggar. Jag skrev artiklarna av intresse för att följa föreningen Vetenskap och folkbildnings (VoF) spridning av ideologiskt färgade åsikter med hänvisning till vetenskapens rön. Det är nu dags att syna VoFs bluff i frågan om evidensläget för homeopati.

 

Evidensvärdering kontra rekommendationer
En genomgång av ett kunskapsområde inom medicinen består av två delar. Den första är evidensvärdering. Då går man igenom vad som är publicerat om t.ex. en drog eller behandling. Evidensvärderingen måste vara helt objektiv och man få inte ta hänsyn till eventuella konsekvenser av sina slutsatser. Uteslutning av potentiellt viktiga studier (selektion) får inte ske därför att man själv gärna vill framhäva ett visst resultat.

Den andra delen är att formulera rekommendationer. Hur de ser ut styrs inte enbart av evidensen utan även av praktiska, etiska och ekonomiska aspekter. De får också präglas av subjektivitet. När Socialstyrelsen arrangerar genomgångar av kunskapsområden så låter man evidensvärdering och formulering av rekommendationer skötas av olika personer som inte känner varandra. Varför? Jo, om en och samma person sköter båda uppgifterna så finns risk för att forskaren selekterar och snedvrider evidensvärderingen därför att man slutligen önskar landa på en viss rekommendation.

Varför snedvrids evidens?
Just detta är problemet med VoFs kampanj homeopati som ägt rum bland annat sommaren 2011. Det är helt i sin ordning att vara emot homeopati, och ett användbart skäl är förstås att en vetenskapligt bevisad mekanism för en eventuell effekt saknas. Men i sin iver att framställa ett självklart och entydigt budskap så kryper lögnerna fram.

VoF hävdar att det inte finns några studier alls som visar att homeopati har effekt. Den gamle VoF-ordföranden Dan Larhammar framställer i SvD evidensvärderingen som entydigt negativ för homeopati. Båda dessa påståenden är bluff. Här snedvrider man och selekterar evidensen för att de skall passa slutsatsen, vilket är ett missbruk av vetenskapens rön. En förening som säger sig vilja sprida kunskaper om vetenskap borde veta bättre. Det ligger även ett moraliskt problem i att VoF anklagar andra (i detta fall homeopater) för att bluffa när man samtidigt gör så själv.

Sanningen finns på nätet
För att värdera behandlingseffekter använder sig forskaren av randomiserade kliniska prövningar (RCT) och observationsstudier, där den första har störst bevisvärde. Det finns ovanligt många RCTs för homeopati, drygt 200 stycken. Tysken Klaus Linde visade i Lancet 1997 och i J Clin Epidemiol 1999 att majoriteten av dessa studier styrker att homeopati har en bättre effekt än placebo (som är en helt overksam substans). Om man väger samman alla behandlade patienter (meta-analys) så var homeopati ungefär dubbelt så effektivt som för placebo. Hur är det då med VoFs påstående (som de bl.a. framfört i TV) att det inte finns en enda studie som visar att homeopati fungerar? Jo, det är förstås en lögn. Här bluffar man om evidensläget.

Därför vill VoF glömma Lindes studier
Klaus Lindes två meta-analyser är transparenta. Här kan man stegvis följa vad forskaren gör med siffrorna. Det är mycket data, men det är bara bra. Det kan jag tyvärr inte säga om de skeptiska efterföljarna. Men när en kontroversiell slutsats publiceras så väcks skeptiker som har mer eller mindre krystade idéer om varför en stor del av RCTna om homeopati är ogiltiga.

Jag diskuterade Cucherats artikel i min första blogg. För att kunna rapportera en icke statistisk fördel för homeopati måste Cucherat avfärda alla 200 RCTs utom fem stycken, och även då blev det nära (P=0.08). Har han rätt att att bort så här mycket? Han tog bland annat bort alla studier som hade ett bortfall (patienter som inte fullföljde studien) på mer än 5%. Av ett ödets nyck har jag denna vecka gått en kurs på Socialstyrelsen som handlade om evidensvärdering och -gradering. Där ansåg man att 20% är en mer lämplig gräns, och det finns många statistiska metoder för att ändå kunna ha med studier med bortfall i en meta-analys. Exklusion av studier med så lågt bortfall som 5-10% ställde man sig frågande till.

VoF vill (som väntat) att vi helst glömmer Lindes studier. Skälet beskrivs av Dan Larhammar i boken ”Vetenskap eller villfarelse” (s. 93) och samma argument har framförts av Magnus Westerstrand i diskussioner med mig både i år och förra året. Senare genomgångar sägs visa att Linde haft fel och att han själv tagit tillbaka sitt påstående att homeopati är effektivare än placebo. Både i boken ”Vetenskap och villfarelse” och i sin SvD-artikel för Dan Larhammar särskilt fram Edzard Ernsts genomgång från 2002 och en meta-analys av Shang från 2005. Låt oss nu se varför man har anledning bör vara skeptisk till dessa studier.

Edzard Ernsts skumma konklusioner
Ända sedan jag ögnade igenom en knippe av Edzard Ernsts studier och berättat om dem på min blogg under 2010 har jag ansett att han är tendensiös, på gränsen till skojare. Jag skall här ge ett exempel på de tricks han praktiserar i den av Larhammar rekommenderade artikeln. Det kan tjäna som exempel på varför man inte skall tro på vad denne man skriver.

K Linde hade ju själv i sin Lancet-artikel 1997 märkt att studier med högre kvalitet, värderat enligt s.k. Jadad score, visade en mindre tydlig fördel för homeopati. I sin artikel från 1999 grupperade han studierna enligt Jadad score och visade han att de allra bästa studierna, de med Jadad score 5, hade odds ratio och 95% konfidensintervall på 2.00 (1.37-2.91) – det betyder att homeopati är dubbelt så effektivt som placebo, och att resultatet är statistiskt säkerställt.

Edzard Ernst hade redan året innan (i tidningen Perfusion) hävdat att de bästa studierna i Lindes studie visat att homeopati inte fungerar. Det hade han beräknat statistiskt genom att dra en linje genom de studier som hade lägre Jadad score än 5.

Om Ernst hade grundat sin beräkning på de 10 studier som verkligen hade Jadad score på 5 så hade han förstås tvingats dra slutsatsen att homeopati har effekt. Det hade ju varit enklast så. Nu stödde han istället sin beräkning på de 77 studier som hade lägre Jadad score, vilket förstås innebar ett betydligt större arbete. För mig finns bara en förklaring till varför Ernst utförde sina beräkningar på de 77 studierna som var sämre och inte på de 10 som var bäst men därefter indirekt beräknade resultatet som (teoretiskt) ansågs gälla. Och den förklaringen är att han då inte skulle ha fått det resultat han ville ha.

Det riktigt ohederliga greppet framkommer när Ernst gör sin genomgång 2002, vilket är precis den artikel som Dan Larhammar framhäver som så viktig. Då hänvisar Ernst fortfarande till sin felaktiga indirekta beräkning (som visar att homeopati saknar effekt) medan han också citerar studien med Lindes korrekta beräkning från 1999 (som visar att homeopati har effekt). Ur den senare artikeln citerar Ernst dock inte det korrekta resultatet för de bästa studierna enligt Jadad score, utan hänvisar till den mer okonventionella gruppindelning med 7 grupper som Linde gjort parallellt med Jadad-indelningen. Där framstår att homeopati är 55% bättre än placebo, men just här blir gruppen så liten att resultatet inte blir riktigt statistiskt säkerställt. De statistiska analyserna är nu så många att man faktiskt an förvänta sig att en signifikansberäkning slumpmässigt utfaller på oväntat sätt (är de fler än 20 förväntas slumpen ”sudda ut” minst en signifikans).

Faktiskt är 55% fortfarande en stor skillnad, och om den statistiska signifikansen just då gått förlorad så berodde det sannolikt på att materialet blivit för litet. Men Lindes syfte med den 7-gradiga indelningen är snarast att påvisa en trend, och rampljuset bör främst ligga på beräkningen enligt Jadad score eftersom den är vetenskapligt betydligt bättre accepterad och mer robust än den dittills oprövade och egenhändigt hopsnickrade 7-gradiga skalan. Det dataunderlag Ernst skulle referera till bestod alltså av följande: samtliga RCTs visar att homeopati är 150% bättre än placebo, och tar man de allra bästa studierna är skillnaden mellan 55% och 100% bättre. Hur man än vänder på siffrorna är det långt från noll effekt.

Men Ernst lyckas med detta! Trots att skiktning av alla RCTs enligt det enda vetenskapligt accepterade kvalitetsmåttet (Jadad score) verkligen visar att de homeopati är dubbelt så bra som placebo – ett resultat som är statistiskt säkerställt – så rapportera Ernst om två meta-analyser (både sin egen och Lindes re-analys) som båda påstås visa att skiktning av homeopati-studierna efter kvalitet tjänar bevis för homeopati saknar effekt.

Detta är tendensiös redovisning av resultat. Ernst saknar helt enkelt ambition att redovisa Lindes på ett hederligt sätt.

Ernst flyttar sig dessutom friskt mellan evidensvärdering och rekommendationer, allt eftersom det passar. När han finner fullödigt evidens för homeopati (såsom i fallet reumatiska åkommor) så byter han fot. Nu gäller det plötsligt inte längre om homeopati är bättre än placebo, som var ämnet i de meta-analyser han skulle göra meta-analys av, och fyndet göms undan som oviktigt.

Shangs meta-analys studie från 2005
Denna studie är föga transparent, och man kan inte se hur effekten av homeopati ändras när man successivt tar bort studier. Precis som tidigare bygger artiklar som motsäger att homeopati har effekt alltid på att man exkluderar 95-98% av de RCTs som finns. Den sista serien exklusioner sker på grund av ”storlek” (man tror att stora studier är bättre än små) och en tidigare större exklusion motiveras av att randomiseringsförfarandet inte var specifikt angivet. På Socialstyrelsen sade man att forskaren hellre bör fria än fälla i sådana fall, för det är faktiskt väldigt många författare som inte exakt beskriver hur man utfört randomiseringen. Det är inte en så allvarlig fråga att man får rätt att stryka bort alltihop.

Det är mycket ”tro” i Shangs hantering av exklusionskriterier, och det är verkligen tveksamt att genomföra ”funnel plots” baserat på ett så heterogent material som en sammanslagning av alla RCTs om homeopati. Här handlar de ju sannolikt om en blandning av tillstånd där homeopati har effekt och andra tillstånd där det inte har effekt. Att det är så antyds också av den heterogenicitet som RCTna visar. En läsare av denna blogg påpekade dessutom att om man bara tog bort en studie till från Shangs slutligt rapporterade så blev resultatet plötsligt positivt för homeopati igen. Det illustrerar de ”flip-flop”-fenomen man kan erhålla efter omfattande exklusion. Till slut kan man knappt dra några slutsatser alls.

Vad borde VoF ha sagt?
Det mest ärliga påståendet av Dan Larhammar hade varit att säga att han inte tror på homeopati därför att en eventuell verkningsmekanism är oklar. Vad gäller evidensen så visar huvuddelen av studierna att homeopati har en terapeutisk effekt. Larhammar kan tro att det beror på bias i någon form, men detta är ännu okänt.

Men Larhammar skriver inte så. Han framför istället att vetenskapen entydigt utvisar homeopati är humbug och bluff. Han har därvid selekterat evidenset så att det skall passa rekommendationerna. Det misstaget är tyvärr mycket vanligt. Edzard Ernst och Larhammar är inte ensamna. När så sker har man ett entydigt bevis på att forskaren är biased och partisk.

VoF-myter
Under de två veckor som gått sedan evidensartiklarna skrevs har jag ramlat på många myter som VoF-anhängare sprider. En är att RCTs om homeopati är så små och av så låg kvalitet att man inte behöver bry sig om dem. Inget tyder på att det skulle vara på det viset. En annan är att det skulle röra sig om få studier. Det är också fel, 200 RCTs är ett ovanligt stort antal.

Annat kommer fram på Mats Reimers blogg, ni vet barnläkaren och VoFFsingen som hatar allt vad antroposofi heter. Färska kommentarer därifrån har nyligen handlat mycket om mig. Några exempel:

”Robert Hahn vill försvara homeopatin till varje pris” – det påståendet är en sammanblandning av evidensvärdering och rekommendationer. Jag har aldrig ägnat mig åt det senare. Mitt syfte är att påpeka VoFs bluffande kring evidens.

”Läs vad Robert Hahn skriver om hur han kvalitetsgranskar de artiklar som han bygger sitt resonemang. Han anser att hälften av artiklarna bör vara okey. Detta är en naiv inställning. Alla artiklar i meta-analysen måste vara pålitliga annars blir slutresultatet fel.” – Nej du, jag kvalitetsgranskar inga artiklar eftersom jag här bedömt meta-analyser, och då har andra gjort granskningen. Jag påpekar att de skäl som anförs för exklusion av bl.a. Shang normalt sett inte föranleder exklusion när man gör meta-analyser. Man hanterar kvalitetsskillnader på andra sätt, och att exkludera 2/3 av materialet bara för att det explicit inte står angivet i texten hur randomiseringsförfarandet gått till är överdrivet. Dessutom redovisar Shang inte hur statistiken ändrats under exklusionsprocessen, vilket också är suspekt. Jag har till sist illustrerat vilka problem man får vid omfattande exklusion (flip-flop-fenomen och bristfälligt statistiskt underlag) vilka introducerar slumpmässiga faktorer som gör att man kan få vilket resultat som helst i sin meta-analys.

”Om homeopati verkligen fungerade så skulle det vara lätt att bevisa. Det faktum att homeopaterna misslyckats med detta talar väl tydligt mot dem.” – Detta har jag hört många gånger! Den bästa och mest transparenta granskningen av homeopati utgörs av Lindes studie från 1999 som visar att de allra ”bästa” studierna uppvisar en mellan 55% och 100% positiv effekt för homeopati och att samtliga studier uppvisar att homeopati är 150% bättre än placebo. De siffrorna är mest trovärdiga, och ingen har hittills någon presterat något mer trovärdigt. Bevisen finns alltså men problemet är att du inte vet om dem, eller inte tror på dem. Det är dock ett annat problem än att de saknas.

Mats Reimer själv skriver: ”…det inte finns någon trovärdig forskning som talar för att homeopati fungerar.” Jag tror varken att han läst min blogg eller satt sig in i litteraturen. Det är som att hälla vatten på en gås.

Reimer skriver dessutom att jag är den ende svenske professor som ”backar upp” homeopatin. Återigen blandar Reimer ihop evidensvärdering med rekommendationer. Det måste vara jobbigt för Reimer att år efter år argumentera för att någonting inte fungerar när litteraturen visar motsatsen.

Jag märker ofta att VoFFsingarnas kommentarer om mig ständigt återkommer till att jag tror på Gud. En ansenlig del av den svenska befolkningen gör det även om deras trosuppfattning inte är känd för andra. Men VoF-gänget med Jesper Jerkert och Mats Reimer i spetsen gång efter annan i mitt fall, och missar sällan tillfället att göra sig lustiga över saken. Detta barnsliga drag, inte inte kunna skilja på sak och person, är dåligt förenligt med förmåga till vetenskaplig stringens.

Till sist – tror jag på homeopati? Många säger så, typiskt i anklagelseform eller i dikotimiserande form (antingen är du för eller emot). Jag intresserar mig inte för homeopati och kommer inte att göra det i framtiden heller. Dessutom skall jag inte tro något i en evidensvärdering. Det är inte min uppgift.

Däremot tror jag på, och intresserar mig för, kamp mot missbruk av vetenskapens rön. Det är särskilt illa att bluffa och samtidigt vilja rida på vetenskapens goda namn. Fler borde engagera sig i att påtala sådant.

Comments

  1. Varför reagerar du inte på det som homeopaterna skriver. Tycker du att de kan få skriva vad som helst?

    • Robert Hahn says:

      Jag granskar VoF, det är min roll. Jag gillar inte fula tricks och lögn i vetenskapens namn. Kvacksalveri och hur homeopati används får andra granska.

  2. Men Anders har du inte ens läst Robert Hahns artikel? Svaret på din fråga finns där i klartext:

    ”Till sist – tror jag på homeopati? Många säger så, typiskt i anklagelseform eller i dikotimiserande form (antingen är du för eller emot). Jag intresserar mig inte för homeopati och kommer inte att göra det i framtiden heller. Dessutom skall jag inte tro något i en evidensvärdering. Det är inte min uppgift.”

  3. Helge

    Jag har faktiskt läst detta och det förvånar mig att Robert Hahn inte tar ansvar för hur hans analyser tolkas.

    Homeopaterna använder ju hans namn i sin propaganda.

    • Robert Hahn says:

      Skilj på evidensvärdering och rekommendation, precis som jag klargöra förtydliga här ovan. Det är olika processer och olika ansvar. Inom medicinen får man inte ljuga om vad som står i litteraturen bara för att man vill att en kunskap skall användas på ett viss sätt. Inom militära vetenskaper kan det vara annorlunda, men inte här. Men Anders vill – precis som VoF – att jag och andra skall ljuga om vad som redan står i öppet tillgänglig litteratur för att en grupp människor som man tycker illa om skall få på nosen. Det är att spela dubbel-spel och det är, som jag redan framhävt, absolut förbjudet för alla som vill åberopa vetenskap som grund för sina påståenden.

      • Nu har jag aldrig sagt att du skall ljuga. Men du borde reagera när homeopaterna använder ditt namn i sin propaganda.

        • Varifrån kommer de här fräcka påtryckningarna på Robert Hahn och de grundlösa misstroendet mot homeopati från för intressen? Vems intressen talar du för?
          Jag vet att RH. kan tala för sig själv, men nu talar jag för mej. Jag tolererar inte den typen av fräcka påtryckningar du visar. Det är i mitt tycke faschistiskt uttyckt från en inbillad härskares illussion av sig själv.
          Jag accepterar heller inga motfrågor, för den här frågan är ärlig och kräver ett ärligt svar.
          Se första meningen!

      • Läs Marina Szöges nättidning Dagens Homeopati. Där kan du se hur man totalt misshandlar vetenskapen. Detta borde göra dig upprörd.

        Det har faktiskt gjort mig ganska upprörd och det är därför jag reagerar på att du indirekt ger henne stöd för hennes påståenden.

        Men det verkar ju som om du inte stöder hennes åsikter och det vore bra om du vat tydligare på den punkten.

        • Det skall jag tala om för dej Anders, att sanningen kan ingen misshandla. Verkar det som att man misshandlar vetenskapen så kanske inte vetenskapen står för sanningen.

        • Robert Hahn says:

          Jag har inte läst Dagens Homeopati. Det kan du och andra göra, min tid är begränsad. Min uppmärksamhet gällde VoF sommarkampanj med påståendet att det inte finns några studier alls som stödjer att homeopati fungear. Detta sprider man i TV och i de största dagstidningarna och är en lögn som fått ljusår mycket större spridning än någon hemsida. Dan Larhammar skriver i VoF-boken Vetenskap eller villfarelse att det är så uppenbart från litteraturen att homeopati inte fungerar att man inte ens behöver spekulera om en eventuell mekanism. Den boken har sålts i stora upplagor och har använts på universitetskurser och till och med på läkarutbildningen (i Uppsala). Ändå inser du efter mina artiklar om den bakomliggande litteraturen att saken inte alls är särskilt självklar, nej snarast väger det över åt andra hållet. Det är lögnarna i vetenskapllg klädnad jag vill uppmärksamma. Du Anders, kan göra en egen hemsida (du kanske redan har den) och belysa homeopati och annat från ditt eget synsätt.

  4. Det är intressant .att se hur lamt bemötande från vof din kritik av deras ”analys ” av homeopati fått.
    Det är bara ”Anders” som ”kritiserar”, och han försöker inte ens svara i sak.

    Det är nog det dåliga samvetet som tiger still. Knappast är det hälsan.

    Åter har det visat sig att vof motarbetar såväl vetenskap som folkbildning. Vad är deras syfte?

    • October 67 says:

      Helge!

      Anders kan inte svara i sak.

      Som Robert skriver så är syftet för VoF att ”en grupp människor som man tycker illa om skall få på nosen”.

      Anders skriver ju själv att ”det var givetvis ett jippo för att göra narr av homeopaterna” när Fuglesang tog en stor mängd homeopatiskt läkemedel.

  5. Jag måste påpeka att jag inte tillhör VoF. jag vet knappt vad det är. Och jag bryr mig inte om eran kritik av dem. Jag skriver i detta forum endast för att jag gärna vill ställa några frågor till Robert Hahn.

  6. Här är en mycket bra och förklarande film som jag starkt rekommenderar till alla som är intresserade av ämnet homeopati.

  7. En mycket intressant artikel om Luc Montagnier.

    http://www.homeopathy.org/files/Montaignernewsoftheweek.pdf

  8. October 67 says:

    Hej!

    Jätte intressant film som ger en inblick i hur allt detta kan fungera! Det är vidare ett världsomfattande ”fenomen” att människor som börjar intressera sig för sådant som går utanför det av samhället godkända/tillåtna sättet att tänka och beskriva saker, blir ofta starkt ifrågasatta, motarbetade och smutskastade.

    Luc Montagnier beskriver i artikeln om en väldigt intressant studie och den skulle vara väldigt spännande att följa när/om den blir av: ”…One idea is to set up a clinical trial in autism here in France. We will first show that we can detect bacterial DNA in the plasma of autistic children and not in a healthy control group. Then, if we get agreement from an ethical committee, autistic children can be treated with antibiotics to see whether the DNA signal disappears and their clinical condition improves…”.

  9. Mats Larsson says:

    Signaturen (eller är det kanske namnet) Ho.Se har länkat till följande rapport om homeopati från House of Commons’ Science and Technology Committe:
    http://www.publications.parliament.uk/pa/cm200910/cmselect/cmsctech/45/4502.htm

    Under avsnittet ”Evidence of Efficiacy” hittar man de referenser Robert Hahn diskuterar i denna blogg och i bloggarna Metanalyserna av homeopati I och II. I avsnittt EoE får båda sidor komma till tals i form av Edzard Ernst och the British Homeopathic Association. Edzard Ernst gör följande analys av Shang et al.’s metanalys från 2005:
    ”Shang et al very clearly arrived at a devastatingly negative overall conclusion.” (punkt 67)

    Kommittén slår fast att:
    ”The review which we consider the most comprehensive to date is that by Shang et al.” (punkt 69)

    Någon närmare motivering till varför just denna metaanalys ska anses som den mest ”comprehensive” ges inte. Det är intressant att notera en kommitté på en såpass hög
    nivå och med, får man förmoda, resurser, inte ägnar Shang et al. en mer inträngande analys, särskilt som ju just denna artikel anses som den mest omfattande.

    Lite mer skulle man förväntat sig av en kommitté på hög nivå än ett konstaterande att:
    ”In our view, the systematic reviews and meta-analyses conclusively demonstrate that homeopathic products perform no better than placebos” (punkt 70).

    Det tycks mig som om den mest omfattande och kritiska granskningen av meta-analyser av homeopati står att finna i Robert Hahns blogg, och så länge ingen förmår att med sakliga argument
    visa var och på vilket sätt han har fel så står det, i min bok, Robert Hahn – VoF 1-0.

  10. Jag anser att det är en märklig ansats att försöka påvisa att homeopati generellt är bra eller dåligt. Ett mer rimligt förfarande vore att behandla de homeopatiska preparaten ett och ett. Hur ser det ut med RTCs för individuella preparat? Finns det något enda homeopatiskt preparat för vilket det finns en statistiskt säkerställd effekt?

    • Robert Hahn says:

      Bra förslag att gå igenom litteraturen med detta för ögonen. Men det var inte frågeställningen för VoF i sommarens kampanj. De påstod att inga studier alls fanns som visade att homeopati fungerar, och för att värdera det påståendet måste man gå igenom litteraturen på det sätt som jag gjort.

  11. Mats Larsson says:

    Man kan tycka att det är en märklig ansats, men så här skriver Science and Technology Committee

    ”19. Randomised Controlled Trials (RCTs) are the best way of determining whether a cause-effect relationship exists between a treatment and an outcome.”

    Det var just sådana RCTs som Robert Hahn diskuterade. Han använde alltså samma ansats som Science and Technology Committee, och, om jag förstår saken rätt, VoF. Men han kom till en annan
    slutsats (än STC och VoF), men en väl motiverad slutsats, som ingen, märkligt nog, har försökt motsäga.

  12. Efter att ha sett den mycket intressanta filmen om Luc Montagnies arbete, en länk till filmen finns lite högre upp, så hittade jag ytterligare en intressant artikel om Luc Montagnie.

    http://www.21stcenturysciencetech.com/Articles_2011/Winter-2010/Montagnier.pdf

  13. Håller med om att det uttalandet är felaktigt, om nu någon gjort det. Jag såg inte att det stod så i Larhammars artikel, men någon annan kan ju ha sagt det någonstans. Däremot är det nog riktigt att säga att det inte finns ett enda homeopatiskt preparat som det finns någon entydig påvisad positiv effekt för.

    Att det finns homeopatiska preparat med negativ effekt är klart, eftersom såna som baseras på tungmetaller i låga utspädningar förekommer, det är därför (tror jag) att läkemedelsverket rekommenderar att inte använda homeopatiska preparat under längre tid.

    • Marina Szöges says:

      @Micke D, Du har missat två viktiga saker:

      1. Robert Hahn påvisar i sina bloggartiklar att det finns många bra studier på homeopati, som visar att homeopati fungerar mycket bättre än placebo. Det finns både placebo och obervationsstudier som visar att homeopati fungerar.

      Dessutom finns det hundratusentals homeopater och miljontals nöjda homeopatipatienter runtom i världen. Bara i Indien finns det 500 000 homeopater varav de flesta är läkare. I EU finns det 50 000 läkare med homeopati som speciaité plus annan leg personal plus heilpraktiker. I Norge finns många skickliga homeopater och även förstås i Sverige osv. Alla dessa kan inte ha fel.

      2. Homeopatiska läkemedel innehåller ingen fysisk materia av ursprungsmaterien när den är spädd och OBS! skakad, ett antal gånger.

      Så här står det på Läkemedelsverkets hemsida ”I Sverige är den högsta tillåtna koncentrationen av en råvara i ett registrerat homeopatiskt läkemedel en del av tiotusen delar, motsvarande en D4 potens” D4 är spätt och skakat 4 ggr och ofta används mycket högre potenser än så. Med andra ord, ganska svårt att bli förgiftad även när medlet är gjort på kvicksilver eller arsenik.

      Kritiker av homeopati behöver förstå att det inte är den fysiska materien som har den terapeutiska effekten utan det är energin som frigörs vid skakning och spädning, alltså potentieringen, som har den läkande förmågan.

      • Robert Hahn says:

        Hej Marina! En liten varning här, både till dig och andra som rör sig i detta ämnesområde men som inte sysslar med vetenskap yrkesmässigt. Min genomgång visade en vetenskaplig sida av homeopatins effekter, men förklaringen med ”energi” som du beskriver är ju inget som är känt (eller stämmer) med vetenskapliga principer. Det är i dagsläget en hypotes eller en trosuppfattning. Man måste vara noga med att erkänna det. Den som ser den vetenskapliga sidan av homeopati och sin tolkning (eller tro) såsom självklara mynt av samma sak ger kritikerna ved på brasan.

        Bäst är att säga – det ena är vetenskap och det andra är min tolkning eller trosuppfattning (men inte vetenskap). Med tydlighet kring detta slipper man en del kritik, och kan gå vidare.

        Jag tror i och för sig också att sjukdomsbot av homeopati får förklaras genom mekanismer som ännu inte är kända för vetenskapen, men som säkerligen är en del av både min och andras andliga tankesfär. Där spelar energi i andra former än den vi känner idag (t.ex. andlig energi och tankekraft) en viktig roll. Av dem kan vi se effekter även om vi ännu inte förklara dess väsen på vetenskapligt vis. Man kan ju exempelvis tänka sig frisk, vilket låter löjligt ur ett vetenskapligt materialistiskt perspektiv men ändå är precis vad placebo-effekten handlar om.

        • Marina Szöges says:

          Hej Robert!
          Du menar att om jag blandar homeopati med min ”tro” ger jag kritikerna ved att lägga på brasan och dessutom får man massor av kritik. Men jag undrar är det bara jag som bara får utstå kritik eller kan jag förstöra för vetenskapen genom att säga det jag gör?

          Är det så att jag skadar homeopatin som vetenskap (vilket den kommer bli i framtiden) genom mitt agerande skall jag givetvis sära mer på tro och vetenskap.

          Men saken är ju den att homeopatin har varit en vetenskap i över 200 år. I början gick den parallellt med läkarvetenskapen. Men de olika grenarna blev rejält ovänner, eller snarare de var kritiska till varandra från start. Det har bedrivits och görs fortfarande mycket forskning om homeopati, av homeopaterna själva. För utan Samuel Hahnemann, James Tyler Kent, Hering, Clark och andra mäns forskning inom homeopatin, skulle homeopatin inte funnits idag.

          Alltså det jag menar är att det jag skriver om homeopati, är inte så ovetenskapligt som det kan låta. Problemet är snarare att Homeopatin på ett tidigt stadium åkte ur den ”erkända vetenskapen” och ansågs därmed ovetenskaplig i de stora kretsarna.

          Att energi frigörs från materien är ingen tro och inte heller någon hypotes inom homeopatin, men däremot inom vetenskapen. Hahnemann menade att genom potentiering frigör man de °dynamiska krafterna, en inre själslig läkekraft” som påverkar livskraften.

          De ”gamla homeopaterna” visste, men vi i denna moderna tid måste ha vetenskapliga bevis, för att veta.

          Men tacksam för svar på min fråga – Anser du att jag kan skada homeopatin, som vetenskap genom att skriva om den, och då menar jag framförallt det som är erkänt inom homeopatin men ännu inte vetenskapligt bevisat? Att jag själv får på pälsen bryr jag mig inte om, av den enkla anledningen att det behövs folk som berättar att homeopati fungerar och har förmåga att göra sjuka människor friska.

          • Robert Hahn says:

            Förklaringen till homeopatins effekter är en teori. Att det inte är vetenskap beror t.ex. på att begrepp som ”inre själslig läkekraft” varken kan mätas eller kvantifieras utan, liksom ”livskraft”, snarast är en subjektiv upplevelse. Att ”veta” räcker inte för att skapa vetenskap. Nu har jag inte satt mig in i homeopaternas förklaring av hur behandlingen fungerar i detalj, men jag tror att jag skall skriva en blogg om det hela – jag tycker nämligen att vi börjar närma oss pudelns kärna.

            Du kan skada homeopatin som behandlingsmetod genom att säga att den är vetenskap, ja. Du drar på dig och andra kritik från bl.a. VoF, som dock drar för långt åt andra hållet och påstår att alltihop är humbug. Både homeopater och deras kritiker skulle vinna på, och kunna umgås mer otvunget, om alla drar tydliga gränser mellan vad som är vetenskap och inte. För homeopatins del del blir effekten av otydliga gränser att många förkastar hela konceptet (såsom Socialstyrelsen gör). Vetenskapskritikerna klarar sig bättre eftersom färre vågar sig på att granska dem (jag själv är ju ett undantag, som du vet).

            Jag tror dock att de flesta VoFFare är ganska lurade av sina ledare. Av dem som höjer rösten mot homeopatin är de flesta helt säkert inte kapabla att själva läsa, värdera och kritisera litteraturen. De läser en bok eller en artikel och då rekommenderas de Edzard Ernst, som är mer propagandist än vetenskapsman. Jag önskar mig ett VoF som är mer skeptiskt mot sina egna källor.

            Omvänt skulle jag önska att homeopaterna i Sverige engagerar en vetenskapligt skolad person som går igenom evidens och teoribildning och granskar litteraturen ordentligt, som ju är rikhaltig. Mina två bloggar kan vara en start, men sedan måste man ju gå djupare in och se vad det finns för evidens för homeopati vid olika sjukdomstillstånd och argumentera för det. Dessutom bör man ta en ordentlig titt på sin teoribildning, men prognosen för att den skall kunna kallas för vetenskap är liten. Vad man använder för ord i de här sammanhangen är tyvärr väldigt viktigt. Men med rätt ordval skulle homeopatins anseende i Sverige klart kunna ökas.

  14. Ovanstående var alltså ett svar till Robert Hahns kommentar den 1 september, 2011 at 10:36

  15. Om man bevisat att homeopati har större effekt än placebo så är det väl vetenskapligt belagt att homeopati är verksamt? Även om man inte vet hur det fungerar?

    Det har sagts mig att acetylsalicylsyra inte är helt utrett hur det fungerar som smärtlindrare i vår kropp etc men inte kallar man den användningen för ovetenskaplig, eller gör man det?

    Tror det finns exempel på andra substanser som används i vården som man inte känner till exakt hur de fungerar man hör aldrig någon debatt om att det används läkemedel på ovetenskaplig grund pga det varför ska det debatteras så hett i vissa kretsar när det gäller homeopati? Borde inte debatten och forskningen fokuseras på hur bra eller dåligt homeopati verkar i olika sammanhang och på olika tillstånd etc? Tycker debatten om homeopati är så skev och så okonstruktiv här i Sverige varför är den det?

    • Robert Hahn says:

      Nej, om man bevisat att homeopati har bättre effekt än placebo så är homeopati evidensbaserad som behandling. Vetenskapligt bevisad blir den först när mekanismen är vettigt klarlagd. Acetylsalicylsyrans mekansim är klarlagd men det finns många andra mediciner som används på sjukhus men som vi inte alls vet hur de fungerar. Lustgas är ett sådant exempel, det används ju vid varje förlossning. Narkosgaser som används vid varje sövning under operationer är ett annat.

  16. Det var (tycker jag) en bra fråga av Agneta, där ditt svar Robert fick mej att förstå lite bättre.
    Jag vet inte något tekniskt om medicin eller homeopati, men jag förstår skillnaden mellan ”bevisat verksam” och ”evidensbaserad behandling”. Det är skillnad. Man kan kvalificera homeopati som behandling, fast man inte vetenskapligt bevisat att den är verksam. Det är faktiskt riktigt betydelsefullt att ta till sig inom vården tycker jag.

Kommentera