Diet mot autism och ADHD

autism adhd kost

Diet som metod för att behandla neurospsykiatriska störningar av typ autism har aktualiserats genom den dansk populärvetenskaplig bok Kärnfrisk familj (Bokförlaget Langensköld). Men vad säger vetenskapen om detta? Frågan diskuterades nyligen i en debattprogram i TV.

Genom att lägga om livsföring så fick den danska familjen Mauritson en väsentligt bättre livskvalitet. Övervikt och andra problem försvann. Deras förändringar är en hel kokbok i livsföringens konst, vilket medför att man inte kan vara säker på vilken komponent som är effektiv. Mest påfallande är dock att familjens autistiska son blev avsevärt förbättrad eller kanske rent av fri från sitt sociala handikapp. Själv hänför man förändringen till att vitt socker, mjölk och gluten togs bort från dieten.

Idén att använda diet för att lindra neuropsykiatriska handikapp är inte ny men har förstås aktualiserats genom den danska boken. SVTs debattprogram tog upp frågan den 27 januari. De svenska barnläkarna Claude Marcus och Mats Reimer avvisade tanken på att diet kan hjälpa mot autism. Nu sysslar ingen av dessa specifikt med autism men Marcus menade att vetenskapliga bevis inte fanns. Reimer sade sig ha rest på så många kongresser att han borde han fått höra om diet hjälper. Att han inte hört något sådant uteslöt därför att diet fungerar.

Mats Reimer hade ett flinaktigt leende på läpparna, vilket jag som läkare beklagar eftersom det passade dåligt in i sammanhanget. Rummet var nämligen i övrigt fyllt av föräldrar som vittnade om att just deras autistiska barn blivit avsevärt förbättrade av diet. Stämningen var allvarlig och engagerad, och en mer nyanserad ansats från läkarnas sida hade varit mer passande. Att diet som behandling av autism saknar underlag är nämligen inte helt sant.

Marias autism
Men först måste jag berätta en egen historia. När det gäller autism är jag mer förälder än doktor. Jag och min fru Marie-Louise förstod att vår dotter Maria har autism när hon var 3 år gammal. Vi fick kontakt med den norske barnläkaren Karl Reichelt som hade en teori som går ut på att autistiska och överaktiva barn kan ha en ”läckande tarm” (leaky gut syndrome) vilket betyder att blodet absorberar proteiner som normalt är för stora för att tas upp. Man kan ställa diagnos genom en kromatografi av urin, där band av kasein (mjölkprotein) och andra i urinen helt onormala peptider återfinns. Vi skickade ett urinprov till Norge där man konstaterade att Maria hade kasein och gluten-rester, ämnen som hos friska barn bryts ned redan i tarmen.

Jag läste på och fann en artikel av Lucarelli från 1995 (”Food allergy and infantile autism”) som provade diet utan från mölk på 36 autiska barn. Efter 8 veckor fann man betydande förbättringar i barnens autistiska beteende. Mängden antikroppar mot kasein i blodet var också betydligt högre hos dessa barn jämfört med 20 friska barn.

En studie av D´Eufemia från 1996 (”Abnormal intestinal permeability in children with autism” i tidskriften Acta Pediatrica) visade att nästan hälften av 21 autistiska barn, men inget av 40 friska barn, hade abnorm permeabilitet (genomsläpplighet) i sin tarm.

Dessa artiklar var aktuella när vi började mjölk- och glutenfri diet på Maria 1998. Hur vi gjorde finns beskrivet i ett kapitel i vår bok Själars samband som utkom 1999. Marias ständiga diarré upphörde och hon blev nu snabbt kontinent. Vi tyckte att hon blev något bättre mentalt, men saken var svår att utvärdera för oss. Tyvärr hade vi svårigheter att hålla dieten. Ingen läkare begrep något av varför vi ville ha det så här. Dagis, korttidshem och senare skolan förstod intet. Varför diet? Ett annat problem var att Maria redan åt selektivt då hon var rädd för många sorters mat. Utan gluten och mjölk blev det knappt någon mat kvar. Vi fick helt enkelt ge upp diet som alternativ då programmet helt enkelt var ogenomförbart.

Drygt 10 år senare, när Maria kom i puberteten, uppkom en försämring. Hon blev psykotisk och fick börja använda mediciner för att alls kunna vara i skolan. Men vi kunde inte undgå att märka att Maria blev kraftigt försämrad av att äta vitt socker. Två kanelbullar och så kunde hon vara aggressiv och frånvarande i 2-3 dagar. Tillgängligheten på dietprodukter har dock förbättrats avsevärt sedan 1990-talet. Under 2010 började vi därför med glutenfri diet igen.

Det stora ”lyftet” för Maria kom dock när vi även tog bort mjölk. Sedan ett halvt år går Maria på den antroposofiska Saltå-skolan och där har man för vana att eliminera gluten och mjölk för autistiska barn. Man hävdar att mjölk orsakar rastlöshet och aggressivitet hos många av dessa barn, och alltså fungerar som centralstimulantia. Efter hand har vi kunnat plocka bort piller efter piller. Flera tidigare försök att minska på medicineringen har misslyckats, men nu har vi kunnat ta bort de lugnande Theralen-pillren från 14 per dag till 2 per dag. Hälften av den antipsykotiska medicineringen är borta, och den mot ”tvång” likaså. Jag har gott hopp om att hon skall vara helt medicinfri till sommaren. Samtidigt mår Maria självklart bättre, och den kontakt hon ger oss föräldrar och andra är betydligt klarare och mer nyanserad. Man kan däremot inte påstå att hon är ”botad”. Hon har ju sin utvecklingsstörning kvar.

Kunskapsläget idag
Hur är då det vetenskapliga kunskapsläget idag? Jag såg ett amerikanskt TV-program om autism för en tid sedan. Där framställdes diet som den första linjens behandling. Inget konstigt, tycktes det. Det finns också ny litteratur som stödjer Reichelts teori. Det är lärorikt att läsa hans egen översiktsartikel (se Annals of Clinical Psychiatry 2009; 21: 205-11). Framför allt tycks Reichelts kollega Knivsberg har genomfört kliniska prövningar med diet. Men det finns också andra som inte funnit någon effekt av diet, se t.ex. följande studie där man dock bara följt 12 barn. För att påvisa en effekt i en så liten grupp har man bara ”råd” med en enda ”avvikare” för att inte hela idén skall förkastas. Följaktligen kunde Cochrane för 8 år sedan skriva att antalet studier var för litet för att uttala sig i frågan. Frågan om urinen innehåller morfinliknande ämnen (”exorfiner”) hos autister tycks också vara kontroversiellt, även om de 2 studierna som har motsatt uppfattning här och här använt olika metodik.

Det kan finnas många skäl till att olika studier kommer fram till olika resultat. Vanligast är olika selektion av patienter och olika metodik. Jag tror dock att selektion av patienterna är den viktigaste orsaken här. Autism är förmodligen inget enhetligt tillstånd. Det utmärks av bristande social interaktion och förståelse, och är ofta kopplat till en utvecklingsstörning. På samma sätt som huvudvärk, bröstsmärtor och cancer kan detta sannolikt orsakas av flera olika sjukdomar. ”Leaky gut syndrome” finns hos ungefär hälften av barnen med autism, och man borde främst förvänta sig effekt av diet hos just dom. När barn som har detta problem blandas med andra så blir forskningsresultaten otydliga. Statistiskt gäller att antalet barn man studerar måste vara många fler för att en effekt skall kunna påvisas.

Diet vid ADHD
Bara sedan TV-programmet spelades in kanske vi fått en del av lösningen. Autism förekommer ofta i blandform med ADHD, som karaktäriseras av oro och koncentrationssvårigheter. Den kroppsliga oron och rastlösheten hos Maria är det som mest märkbart blivit bättre av mjölkfria dieten. Kanske är det främst ADHD-inslaget hos autister, om sådant finns, som påverkas?

Den 5 februari 2011 publicerade Lancet en artikel som på 100 barn visade att diet hjälper mot ADHD. Den halva av barngruppen som fick diet (fri från möjlk men tydligen med gluten) fick bara en tredjedel så höga siffror på de skalor som användes för att bedöma graden av ADHD jämfört med tiden före dieten, samt jämfört med de barn som fick äta vanlig mat. Rätt övertygande, tycker jag. Se artikeln här.

Ännu mer övertygad blir jag av den översikt av kunskapsläget som författarna av artikeln gör. Det finns 7 randomiserade studier om effekten av diet vid ADHD varav samtliga påvisat en positiv effekt.

Man har olika roller i livet. Ingen vetenskaplig studie i världen kommer att kunna övertyga mig som förälder om att diet är värdelöst mot Marias neuropsykiatriska problem, kalla det autism med eller utan ADHD.

Comments

  1. Hej!
    Det var många bra upplysningar. Tror som du nämner, att de flesta föräldrar till barn med autism eller ADHD, som får läsa eller höra alla bevittnade erfarenheter och positiva studier inte kommer att tveka pröva själv. Vad har man att förlora? Varför en del läkare vägrar framföra eller inte vill ta till sig den här möjligheten, är något jag inte förstår?

  2. En sak slog mej när jag tänker på läckande tarmar och intag av mjölk. När man pratar mjölk, så menar man väl endast i den form man köper. Den som är pastöriserad och separerad? Vad säger man om oseparerad mjölk, där allt fett är kvar i sin naturliga form. Blir inte fettpartiklarna mycket mindre, alltså rejält förminskade vid separering? Kan man tänka sig att oseparerad mjölk inte alls påverkar negativt vid läckande tarm? En tanke bara.

  3. @Ruben
    Jag skulle tro att opastöriserad och ohomogeniserad mjölk är bättre än den mjölk vi köper i affärerna. Troligen förstörs mjölken som vettig föda, när den värmebehandlas och homogeniseras.

    Jag fick tillgång till äkta komjölk en gång. Den smakade exakt som vanlig röd ekologisk mjölk men var trevligare att ha till gröten, eftersom jag är övertygad om att den är nyttigare som föda. Min äldste son sade att den kändes ”lättare”.

    Och till saken hör att min yngsta dotter, som lätt bli förstoppad av vanlig mjölk sade att hennes mage fungerade bättre på komjölken. Jag kan absolut inte säga att det verkligen är så, eftersom perioden med äkta komjölk var litet väl kort för att kunna göra en helt säker bedömning. Men det kunde mycket väl ha varit så. Det skulle faktiskt kunna vara så att vi dricker mjölk som inte alls är speciellt nyttig i och med pastörisering och homogenisering.

    • Hej Eva!
      Intressant höra, tack! Växte själv upp med den mjölk som skildes från grädden när den flutit upp på ytan. Man använde matsked för att ösa upp grädden bara. Det fett och övriga ämnen som blir kvar i mjölken är då kvar i sin naturliga form. Ja jag vet inte om det ligger något i det här med finfördelat fett utan det är bara en spontan känsla. Minns när lättmjölken kom, så diskuterades om det var skadligt med det finfördelade fettet t.ex. Jag vet inte hur processen går till nu för tiden i mejerierna med homogenisering som det ju helt riktigt heter.
      Och när jag sökte på ”homogeniserad mjölk” så blev jag överraskad av att diskussionerna pågår. Bl.a. hittade jag det här:
      http://www.medicallink.se/news/showNews.cfm?newsID=3208

  4. Hej Robert!

    Jag har själv nyligen fått diagnosen atypisk autism samt ADD. Tillika har jag diabetes typ 1 sedan länge. Min plan är att äta mig frisk från alla tre. Jag har gått över till så kallad Raw Food. Jag har fimpat socker, sädeslag, kött, potatis, kaffe, alkohol och snus. [Andens förtjänst! genom era böcker] När det blir varmare ska jag köra en grönsaksjuicefasta över minst 21 dagar så kroppen kan regenerera sig.
    Nu vet jag inte hur Maria äter men en råkost skulle med stor sannolikhet kunna hjälpa henne ytterligare. Läs fyra deskriptiva essäer här: http://www.silvaaurum.com/levande_foda.php
    Receptidéer här som vida motsäger ditt citat ”Utan gluten och mjölk blev det knappt någon mat kvar.” ;o) Hoppas det kan inspirera!
    http://www.rawfoodrecept.com/

    Mvh/R

  5. Hej Robert!
    Det som du skriver om Mats Reimers beteende i tv programmet tycker jag ær vældigt trist. Det kan inte vara så trevligt av førældrar och andra som ær drabbade, och jag førstår om de blir førbannade. Nær lækare beter sig så arrogant mot patienter och anhøriga, riskerar de att patienterna vænder lækarna ryggen. Nær dialogen mellan patienter och lækare stoppar upp, då blir det vældigt svårt att vara en bra lækare. Nær patientens førtroende før lækaren brister, då blir det svårt før lækaren att få en god anames till att stælla en riktig diagnos. Dessutom gnider de alternativa behandlarna sine hænder i glædje øver alla pengar som de tjænar. :)
    Nær jag hør folk sæga att de har større tro på den alternativa medicinen æn lækarvetenskapen , så ær det symptom på något.
    Personligen tror jag mer på att vara både søkande och kritisk i båda riktningarna.
    Det ær farligt att vara tværsæker. Vi vet inte allt, och så kommer det att fortsætta vara. Det som du skriver om kosten ær mycket interessant.
    På Lillestrøm Helseklinikk i Norge behandles ME patienter (Canada kriterierna) också før læckande tarm og antibiotika, med goda resultat.
    Så æven hær kopplar man samman forbindelsen tarm-hjærna.
    Den norske lækaren Maria Gjerpe skriver om behandlingen hon får på Lillestrøm Helseklinikk, och det ær mycket intressant: http://mariasmetode.wordpress.com/2010/02/10/min-tarm-min-tarm-dronningriket-for-min-tarm/#comment-6178
    Jag tror att vi ska passa oss før att vara arroganta och tværsækra, før det kan snabbt avsløja sig att vi då inte ær uppdaterade på ny forskning! 😉
    Så gott att læsa att din dotter har fått mycket bættre livskvalitet. Så hærligt det måste vara før er allihop! Lækarna hinner inte uppdatera sig på alla nya kunskaper på alla diagnoser. Dærfør kommer vi, nær vi eller våra anhøriga, i en situasjon dær vi sjælva måste søka informasjon, och dærefter informera om vad vi finner. Vi ønskar naturligtvis må så bra som møjligt. Det ær livskraften i oss som får oss att søka vidare!

  6. Helge says:

    Det är klart att problem som det inte finns någon klar lösning på, så letar människor efter saker som åtminstone kan lindra. Kostförändringar är en given variant att prova. Men här finns en artikel om en läkare som undersöker om (bl a )
    tungmetall förgiftning kan spela roll i autism problematiken.
    Den här läkaren har blivit falskt angiven av ”skeptikernas” gullgris Stephen Barrett, som de vill se som ”skeptiker”, men som i första hand är lobbyist för kemi och läkemedels företag, via ”ACSH” Så det är inte konstigt att
    vof alltid hamnar på producent ståndpunkter, och kritiserar ståndpunkter som riskerar minska företags försäljning. Typiskt är att docent Olle Johansson KI fick vofs förvillarpris för att han spekulerat om riskerna med mobilstrålning! Precis som om det vore fel att spekulera. Doc. Olle Johansson var dessutom mycket tydlig med att han spekulerade. Dr Annika Dahlqvist fick ”förvillarpriset” och att hennes kost(LCHF) kommer att minska
    medicin användningen är klart. ”Skeptikerna” är också motståndare till yttrandefrihet för deras kritiker(något som du fått väl vet).
    Den som tvivlar på det kan försöka lägga upp en artikel på engelska wikipedia om Ilena Rosenthal,
    Darlenne Sherell eller Tim Bolen , för att bara nämna 3 st kritiker.
    Så för att ovanstående läkare intresserar sig för om tung metaller kan orsaka/förvärra autism, så
    blir han falskeligen angiven till bl a FBI av den ledande ”skeptikern” Stephen Barrett”. Vetenskap?
    Folkbildning?

  7. Helge says:
  8. Micke Skribent says:

    Den efterlängtade boken om vår kost och olika sjukdomar i spåren av denna är nu klar !

    http://gluten-celiaki.blogspot.se/2012/07/boken-om-kopplingen-mellan-kost-och.html

  9. Jag har en dotter som har diagnos: ADHD. Jag är intresserad av att testa om kost utan mjölk skulle hjälpa henne. Betyder det då att hon inte skall DRICKA mjölk eller måste vi ha helt och håller mjölkfri kost?? Hon har inga eksam eller allergier, men haft problem med tarmen.

  10. Hej! Min dotter har diagnos ADHD. Vi har tänkt prova på att ta bort socker och mjölk från hennes kost. Betyder det då att hon inte skall DRICKA mjölk eller måste det helt vara mjölkfri kost?

  11. Jag tror det är vete och vår mekaniskt framställda mjölk samt socker. Men mest vetet!
    Varför relatera kanelbullarna till socker? Nya rönen om vetemjöl
    är väldigt säkra! Det förstör nervsystemet via hjärnan. Här har vi
    nog en större bov. Tror däremot att veteindustrins förespråkare är
    Så enorm att det blir svårt. Sedan tror jag dessa s k sjukdomar
    orsakas av dessa konstiga livsmedel redan på vällingstadiet, och
    en del barn är för skadade för att botas! Tyvärr.

Kommentera