Humanisternas ihåliga löfte

Hans Iwan Bratt

Hans Iwan Bratts fascistiska åsikter skapar frågetecken

Föreningen Humanisterna har gjort sig känd som en aktivistgrupp mot andlighet och religion. Men vill man ha ett likriktat samhälle när det gäller trosuppfattningar? Nej, skriver ordföranden Christer SturmarkDN debatt i Dagens Nyheter den 14 september som svar på just ett sådant påstående från forskaren Elisabeth Gerle. Humanisternas löfte om att man vill ha ett mångkulturellt samhälle är dock ett löfte som snabbt visar sig vara ihåligt.

Sturmark skriver att Humanisterna eftersträvar ett ”öppet, sekulärt samhälle där friheten att tro och tänka vad som helst är garanterad”. Den bilden av föreningens ideologi vill man sprida – frihet att tro utan rädsla och utan risk för repressalier. Man behöver dock inte gå särskilt långt för att se att tankens frihet kan få katastrofala konsekvenser för den som enskilde om Humanisterna finge råda.

Hans Iwan Bratt är en tongivande person inom föreningen. Han har haft många uppdrag som Humanist och bland annat varit vice ordförande. Hans Iwan Bratt skriver på sin blogg på WordPress att jag borde fråntas mitt jobb som chef för forskningen på Södersjukhuset. Skälet är enbart min andliga trosuppfattning, vilken Bratt själv inte sympatiserar med. Den är blivit känd genom att jag medverkat till att ge ut fyra andliga böcker. I Humanisternas värld är det uppenbarligen så att man kan få ha vilken trosuppfattning man vill bara man håller tyst om den.

Men inte nog med det. Bratt menar att den som tror på reinkarnation (återfödelse) inte skall få vara vara verksam narkosläkare. Och den som sympatiserar med Jehovas vittnen skall inte få bli kirurg. Läsare som inte tror mig kan själva läsa på Bratts blogg.

Resultatet av dessa idéer kommer självklart inte att bli ett öppet samhälle där tanken och tron är fri. De kommer istället att skapa ett repressivt samhälle där ingen vågar tro och tycka öppet. Alla med andlig tro kommer att tystna. Andliga böcker kan framför allt inte att skrivas av offentliganställda.

Christer Sturmarks text på DN debatt ger en sannolik förklaring till Bratts ställningstaganden. Föreningen Humanisterna dyrkar den klara tanken. Man vill bekämpa tankegångar som är ”filosofiskt ohållbara och grumligt tänkta.” Man vill alltså ha ett samhälle uppbyggt på logik och sunt förnuft. Ett problem är förstås att ingen andlig trosuppfattning bygger på sunt förnuft. Alla har uppstått genom helt andra mekanismer.

Däremot är vår tids religion, vetenskapstron, framsprungen ur förhoppningen att man kan bygga upp en världsbild kring vetenskapens resultat. Ett exempel: enligt vetenskapens principer existerar bara det som kan bevisas med dess egna metoder. Alltså finns det inget liv efter döden. Just så tror Sturmark själv . Men hans uppfattning är vetenskapstro som bygger på samma sorts antaganden som vilken annan trosuppfattning som helst. Den har inget med sunt förnuft att göra. Det är bara en trosuppfattning bland många andra men uppenbarligen den som humanister av Hans Iwan Bratts kaliber vill skall genomsyra morgondagens samhälle.

Vad är man då rädd för? Jag tycker att källan till Hans Iwan Bratts rädsla är uppenbar. Han tror att en troende person saknar förmåga kan skilja mellan samhällets normer, yrkets krav och mål och innehållet i sin personliga andliga filosofi. Bratt vill inte att en person som tror på återfödelse skall få vara narkosläkare därför att läkaren då antas vara orädd om sina patienters liv. Läkaren antas då resonera så att patientens död inte spelar någon roll eftersom han/hon ändå återföds. Jag tror alltså att grunden till Bratts rädslor är denna typ av grava vanföreställningar.

På samma sätt antas patientens liv vara oviktigt för den kirurg som sympatiserar med Jehovas vittnen. Nu är det i princip alltid narkosläkaren som ordinerar blod i anslutning till operationer, men det vet inte Hans Iwan Bratt. Men så här fungerar saken – om patienten motsätter sig blodgivning ,och efter att ha blivit informerats om konsekvenserna signerar papper på detta, så ges inget blod. Annars ger det alltid enligt gängse principer. Vid kirurgi på omyndiga gäller särskilda regler. Läkarens privata åsikt om detta har inget med saken att göra.

Men varför skall jag då få sparken från mitt jobb som chef för forskning på Södersjukhuset (ett jobb som jag ändå inte längre har). Den enda orsak jag kan tänka mig är att Hans Iwan Bratt tror att andliga tankar, som han själv tycker är knasiga, per automatik medför att jag är knasig för övrigt. Om så är fallet har han förstås ingen aning om, men hans rädsla är så stor att han ändå vill ge nog sparken så att säga för säkerhets skull.

Bevisen om att mina tankar är klara på jobbet är dock många – jag blev professor på Karolinska institutet vid 43 års ålder och har idag skrivit mest forskning inom anestesi- och intensivvård i hela Sverige. Jag driver forskningsprojekt på fem olika sjukhus mellan Linköping och Stockholm. Men det hjälper inte mot Hans Iwan Bratts rädsla, för han är rädd – rejält rädd för tankar som bygger på annat än vetenskap eller förnuft. Han kräver att tankarna skall vara klara och logiska, allt enligt hans egen måttstock. Den som inte motsvarar förväntningarna bör utmanövreras från yrken som samhällets kostat på enorma summor för att utbilda dem till.

Varje människa har ett liv på jobbet och ett annat hemma. I Humanisternas värld skall båda grundas på logik och sunt förnuft, i alla fall om du skall få ha kvar ett mer kvalificerat offentligt jobb. Jag tror inte att ett sådant samhälle kan existera. Bygger ditt familjeliv på sunt förnuft? Är det resultatet av en vetenskaplig undersökning? Bygger det på filosofiskt klara tankar? Man behöver inte fundera så länge för att inse att dessa förväntningar är rätt larviga. Mindre glättigt kan man hävda att de fascistiska. För det är just det som fascismen var och är – rädd för människor med ”fel” tankar.

Få humanister vet egentligen vilka delar av ateismens världsbild som är byggd på vetenskap och vad som fyllts på med logiskt tänkande och sunt förnuft. I så fall skulle det vara roande att fundera på vad en humanist skulle ha upplevt som knaseri för 200 år sedan. Är det ”rimligt” att kunna lyfta på en telefonlur när som helst och prata med någon på andra sidan jorden? Var det filosofiskt rimligt att kunna se levande bilder på TV var som helst, och dessutom kunna växla mellan 50 kanaler?

Jag anser att olämpligheten att utföra ett visst yrke skall grundas på vad man gör och inte vad man tror. Denna uppfattning är också fast förankrad i vår svenska lagstiftning. Som tur är har föreningen Humanisterna inte sammanställt den – tur för alla oss som faktiskt vill ha frihet att tycka och tro som vi vill.

Men kan det komma att ändras?

När jag på söndagskvällen den 19 september skall avge min röst i riksdagsvalet ser jag, till min förvåning, att Christer Sturmark står som riksdagskandidat för Folkpartiet. Plats Nummer 17 innebär en god chans att komma in i riksdagen. Det betyder att ett hårt arbete kommer att läggas ner på att få oss att tänka logiskt i frågor som inte bygger på logik, nämligen emotionella och andliga spörsmål. Christer Sturmark erkänner också på sin hemsida att han inte kommer att jobba som en vanlig riksdagsman utan lägga krutet på just dessa frågor.

Hans Iwan Bratt stoltserar också med att vara liberal. Slår man upp honom honom på nätet så visar det sig att Bratt är en av de betrodda, en av dem som engagerar sig i politiken för folkpartiet på sin hemort Danderyd.

Hans Iwan Bratt vill ha yrkesförbud på grund av åsikter, tankar och ideologi. Det är en fascistisk åsikt. Jag har tidigare upplyst högre ansvariga i folkpartiet om Bratts öppna fascism, men ledningens verkade inte tycka att dessa åsikter är särskilt märkvärdiga. Liberalerna saknar alltså filter för flagranta fascistiska ställningstaganden. Som jag tidigare argumenterat så kan beteckningen ”liberal” betyda precis vad som helst.

Aldrig mer folkpartiet för mig.

_____________________________________

Dagen efter författandet av denna blogg läser jag i Läkartidningen Nr 38 att en visar engelsk undersökning av 3,700 läkare visar att de med stark religiös övertygelse snarast är mindre benägna än andra att fatta beslut som påskyndar döden, med vilken menas bl.a. att avbryta aktiv behandling. Artikel har publicerats i tidskriften Journal of Medical Ethics. Det betyder att Hans Iwan Bratts oro för att religiösa doktorer skall ta livet av honom – för något annat skäl till att resonera som han gör kan jag inte finna – kanske kommer att vändas i sin motsats. Med andra ord kan religiösa doktorer snarast att vara för nitiska med att hålla honom vid liv. Ja, det här visar hur svårt det kan bli när man inte vet men ändå är bergsäker på att förnuftet leder en rätt.

Se Robert föreläsa i Linköping Universitets serie ”Forskning i Framkant” under ämnet ”Moderna metoder att studera vätsketerapi”

Torbjörn Sassersson har haft vänligheten att citera mitt inlägg på en av sina många snygga nyhetssajter, NewsVoice. Där finns även massor av annan information som du kan ta del av! http://torbjornsassersson.com/

Comments

  1. ”…därför att läkaren då antas vara orädd om sina patienters liv.”

    Det finns allvarligare orsaker till att läkare kan vara ”orädda” om sina patienters liv. Den värsta, tycker jag, är den som bottnar i läkarnas specialsering.

    Ur min egen erfarenhet: för en kardiolog är det kanske viktigt att hindra patienten från att då av t.ex. hjärtinfarkt. Men risken att dö av levercancer kan vara honom totalt likgiltigt.

    För patientens anhöriga kan detta kännas ganska ansträngande.

  2. Folkpartiet har verkligen förändrats – för bara några decennier sedan var det känt för att ha en väldigt hög andel frikyrkliga riksdagsledamöter…

    Det är uppenbart att Sturmark söker en plattform, och använder sig av Folkpartiet (han har ju redan en meningsfrände där i Bratt). När han nu inte lyckades göra sitt skötebarn Humanisterna till någon folkrörelsesuccé precis, försöker han få inflyande för sina idéer via politiken istället. Vet du om han lyckades komma in?

  3. Hej Robert,
    I hopp om att fler förstår demokratins spelregler har jag delat med mig av din viktiga artikel på facebook.
    Mvh, Camilla Persson
    facebook.com/denslutnakretsen

  4. Vill bara skicka mitt tack för en mycket bra artikel! Jag har just startat en egen blogg och det inlägget som skapade mest reaktionen, var just ”Varför ska vi alltid behöva försvara oss?”
    Humanisternas påhopp på allt och alla som inte sammanfaller med deras egna trånga åsikter är ibland skrämmande.
    Att anse sig själv vara så mycket bättre än alla andra, att allt annat än det som de anser vara rätt inte ska få existera, har många likheter med flera hemska händelser i vår historia…
    Ännu en gång tack för ditt inlägg!
    Susanne Fryhl
    Bokförlaget New Page AB

    • Hej både Camilla och Susanne!
      Tack för era kommentarer. Det betyder mycket för mig att ni reagerar!
      Robert

    • Jag noterar att mitt förra inlägg inte blev publicerat. Det höll sannolikt inte för din granskning Robert vilket är konstigt med tanke på din övertygelse om karmisk lag och esoteriska sanningar. Jag förstår inte hur det kan vara kontroversiellt att erkänna existensen av en universell sanning, dold för våra fysiska sinnen och i samma anda avslöja dem som använder den i kommersiellt syfte som charlataner? Jag väljer att tolka det som att du inte tycker att New Page AB tål ifrågasättande. Jag skulle kunna välja en oginare tolkning; att du själv har något att förlora på ett sådant ifrågasättande pga ditt andliga författarskap. Men jag väljer, som sagt, det förstnämnda. Intolerant. För att inte säga totalitärt. Besviket konstaterar jag att detta blir mitt sista inlägg. Och jag räknar inte med att bli publicerad. Men jag är ändå glad att du visade ditt rätta jag. Nu har jag anledning att läsa mer av herr Bratts blogg istället. För övrigt har religionsbeteendevetenskapen med otaliga undersökningar kunnat visa hur religiösa människor är betydligt mer intolerant och totalitärt funtade. Detta verkar även stämma in på dig Robert. Opassande som jag är söker jag mig vidare, i jakten på den villkorslösa sanningen 😉

  5. Jag är också glad över den fina artikeln! Som sagt, varför skall det alltid komma en överhöghet, som skall bestämma hur människor skall tänka och vad vi skall tro och inte tro på?
    Bästa hälsningar

    • Utan att vara medlem i Humanisterna vill jag påstå att du har misstolkat förbundet. Humanisterna vill garantera dig rätten att tro och tänka som du vill. Du har också rätt att handla efter din övertygelse så länge din handling inte innebär en överträdelse eller kränkning av de mänskliga fri- och rättigheterna. Att pastor Åke Green till exempel ska ha rätt att kalla homosexuella en cancersvulst tycker jag är fel. Han undvek att ställas till svars eftersom hans predikan (som han dessutom ville ha publicerad i ett flertal tidningar) vände sig mot en religiös krets. Det är med andra ord okej att hetsa mot minoriteter i Sverige så länge du gör det under religiös flagg. Det är sådana anomalier som Humanisterna försöker bekämpa. Istället blir de ständigt misstolkade och misstänkliggjorda för att istället vilja avskaffa religionerna. Humanisterna vill inte bestämma vad du ska tro på. De vill däremot begränsa trons möjlighet att påverka lagstiftning och politiska beslut. Jag frågar mig till exempel varför mina skattepengar ska gå till medicinskt omotiverade kirurgiska könsingrepp på spädbarn – i religionens namn? Om religionen förblir en privat angelägenhet – vilket den ju till sin natur rimligen borde vara – kanske vi någon gång i framtiden lyckas skapa ett samhälle som anammar varje människas lika värde. I dagsläget omöjliggörs detta av religionens särställning i samhället. Jag har en högst privat andlig övertygelse – religion om du så vill. Men jag missionerar inte med den och jag talar inte om för andra människor hur de ska leva.

      • Hej Martin!
        Detta är problemet: ”humanisterna” skriver i DN att man skall få tro vad man vill. Du menar också att de står som garanter för detta. Men när jag läser en blogg som skrivs av en framstående och mycket engagerad ”humanist” så ser jag en helt annan bild. Då ser jag att personer som tror si eller så inte får ha det eller det yrket. Dessa bilder rimmar ju rätt illa med varandra, eller hur? Då undrar jag – vad är det som gäller?
        Det finns många som skryter med att de är så bra på ett eller annat sätt. Men vid en testning eller minsta praktiska provokation visar det sig att bilden i själva verket är en helt annan. Just ett sådant fall har jag påvisat i min blogg om Hans Iwan Bratt och föreningen ”humanisterna”. Jag kallar det dubbelmoral.

  6. Nu handlar ju Sturmarks newsmillartikel om Sv. kyrkans och Gerles upplevda påhopp på hans person och Humanisterna i stort. Att du haft en schism med en enstaka medlem med hög svansföring och starka ev. grumliga tankar kan du ju inte skylla varken Sturmark eller Humanisterna för. Jag drar själv åt reinkarnation som det mest troliga, för att inte säga rationella, livet efter döden. Däremot har jag ingen särskild moral knuten till min högst personliga livsåskådning. Detta tycker jag är viktigt och eftersom Humanisterna är de enda riktiga bärarna av en ofta berättigad religionskritik är jag glad att de finns. Det borde du också vara. Utan Humanisterna och den outröttlige Sturmark skulle debatten om religionens (p)åverkan på vårt samhällsbygge inte finnas. Det tycker jag skulle vara en katastrof. Då skulle minoriteter och särintressen få skrika sig hesa i egen sak utan att någon skulle föra upp debatten till den principnivå den kräver. Tycker du att speditionsfirman ska få besluta om miljöpolitiken, läkarkåren ska få besluta om vård och omsorgspolitiken eller börsmäklarna om finanspolitiken? Om svaret är nej, varför är det då så orimligt att religionen ska nekas inflytande i frågor om samkönade vigslar, skolundervisningen eller FN:s deklaration om mänskliga rättigheter? Varför ska en moral byggd på mänskliga fantasier – om än kollektiva – ges något som helst företräde i rättssamhället?Jesus själv uttrycker det ganska bra. Bygg ditt hus på stadig grund. Det måste väl rimligtvis betyda att viktiga beslut ska tas på grundval av det vi vet – inte det vi tror och ibland tvivlar på. Jag tror för min del inte att religion är roten till all ondska. Det är människan. Men religionen används som en stark suggestiv kraft vid konflikter och inte till det bättre. Anledningen är den moral som alltid finns knuten till tron. ”Det är naturligt för mig som kristen att…” eller ”som kristen har jag svårt att acceptera…” eller – varför inte – ”som jude är jag i min fulla rätt att bosätta mig var jag vill i Israel.”. Detta är falska slutsatser. Som människa har jag rättigheter, men också skyldigheter – men dessa sätts ur spel om min medmänniska råkar ha en annan trosuppfattning än min egen. Samhället ska sträva efter att dessa satser alltid ska börja med ”Som (med)människa kan jag aldrig acceptera…”, Humanisternas ibland ganska hårdföra religionskritik är ett steg i rätt riktning. Jag tror att du är en utmärkt yrkesmänniska, men jag har svårt att förstå varför du blandar ihop Bratts snedvridna tolkning av Humanisternas demokratiskt antagna stadgar med Sturmarks person. Jag är själv inte medlem, men jag har haft tillfälle att prata med honom vid ett par tillfällen och det är en varm, skärpt person med alla hästar hemma som sannolikt tycker att du ska få jobba var du vill trots att han själv inte tar för sannolikt att ett liv efter döden existerar.

    Allt gott!

    • Hmm, jag förstår också att det är något missförstånd här. Min bloggtext lades ut för en dryg vecka sedan och har ingen koppling till något som (kanske senare) lagts ut på Newsmill.

      Min blogg handlar om dubbelmoral, inte om Sturmark eller om trosuppfattningar i största allmänhet. Även om man framför ett budskap i ett vällovligt syfte så måste man fortfarande mena vad man säger. ”Topparna” i en organisation skall kunna vara så samspelta att de ger ett enhetligt budskap till dem som läser vad framförs. Det gäller alla organisationer, inte bara föreningen ”Humanisterna”.

      Något som gör Hans Iwan Bratts blogg särskilt stötande är förstås att det är kriminaliserat att särbehandla människor pga. ras och trosuppfattning i Sverige. Halva jordens befolkning tror på reinkarnation och de skall, enligt honom, av någon mystisk anledning inte få bli narkosläkare. Idag kommer de flesta nya läkare från andra länder. Tala om särbehandling! Skall vi starta en slags domstol och förhöra dem som vill bli narkosläkare och sparka ut dem som tror på reinkarnation? Om föreningen ”Humanisterna” vill ha ett sådant samhälle ha det så vill inte jag vara med längre.

      Även om Sturmark är trevlig så har han, genom Bratts blogg, ett problem på halsen i sin egenskap av ordförande för ”humanisternas” förening. Han bör ta ställning till Bratts blogg för att rensa luften i det här ärendet. Byken är tyvärr rätt lortig.

  7. Erik Olsson says:

    Tack Robert för din tänkvärda artikel!

    Ja, genant nog har Humanisternas samhällsideal en hel del gemensamt med de totalitära ideologierna (fascism, nationalsocialism, kommunism). Ett ivrigt bekämpande av allt religiöst, där den rationella vetenskapen ersätter Gud, kombinerat med intolerans mot oliktänkare (”åsiktsfascism”) har aldrig varit ett lyckat samhällskoncept.
    Jag hoppas att jag inte förolämpar någon nu, men jag tycker att Humanisterna har en något omogen och lite ”datanördig” inställning till de stora livsfrågorna. Som om Gud inte fanns om han inte kan uppmätas med en teknisk apparat/(natur)vetenskaplig förklaringsmodell.
    Men det slår mig att det hos Sturemark kanske rent av ligger ett uppriktigt sökande bakom det ivriga ifrågasättandet av allt religiöst.

    • Datanörd är ett inte helt dumt ord i sammanhanget. Jag är böjd att hålla med. Sturmarks bakgrund som IT-entreprenör och IT-miljonär gör att han nog lätt hemfaller åt nörderi. Detta har jag sett otaliga exempel på. Men han är ordförande för några tusen medlemmar med mycket olika bevekelsegrunder för medlemskap. En del av medlemmarna tycker att han är för klen i sin religionskritik(!). Andra att han är för hård. Jag har kommit i kontakt med båda läger. Men ingen kan ta ifrån honom att han genom sin höga profil lockat många att gå med. Men Sturmark är ingalunda lika med Humanisterna. Han är fortfarande ”bara” ordförande och kan själv inte ändra stadgarna. En förening är först och främst sina stadgar (medlemmar kommer och går) och där står inget om religionskritiken som ett självändamål. Inte ens ett mål. Däremot blir det ett pedagogiskt problem att vara skeptisk mot religionens särställning i samhället och uttrycka det. Alla ser dissidenten som ett hot (jmfr feminism, vegetarianism, m.m.). Jag lämnade svenska kyrkan förra året. Jag har även lämnat andra föreningar som jag tillfälligtvis varit medlem i. Men att lämna svenska kyrkan är omgärdat med sådan symbolkraft att folk blir alldeles till sig. Vad har jag emot Svenska kyrkan? blir frågan. För en tid sedan lämnades en medborgarmotion om en vegetarisk rätt i veckan, in i min hemkommun. Det slogs upp i lokalpress och upprördheten från vissa läger visste inga gränser. En ung tjej blev utsatt för regelrätt pajkastning för ett förslag som inte bara var ofarligt, det var till och med utmärkt. Oavsett vad man tycker om kött. Men kött är norm. Religionen är inte norm i samhället. Däremot är vurmen för det religiösa norm. Vem ifrågasätter kreationismen i USA, den ortodoxa judendomens kvinnoförtryck i Israel eller det kristna samfundens motstånd när vigselrätten skulle förändras till att omfatta även samkönade par i Sverige? Jag kan hålla med om att Sturmarks idoga debatterande om guds existens hit och vetenskapliga bevis dit, är stundtals både nördigt och tjatigt. Men sanningen är att Humanisterna välkomnar både troende och agnostiker till sitt förbund. Till och med sionisten Theodor Herzl var övertygad sekularist. Hans judiska idealstat skulle vara befriad från religiösa yttringar. ”Vi har alla det gemensamt att vi är troende, därför behöver vi inget religiöst styre utan ett upplyst, byggt på förnuft och vetenskap”. Men Theodor Herzl fick aldrig förverkliga sin dröm. Den kidnappades och förvandlades till en religiös sörja vars avarter vi kan bevittna idag – efter ett drygt halvsekel av terror, våld och förtryck. Ändå sitter ni här idag och smutskastar idén om den helt och hållet sekulära staten. Omogna eller inte. Humanisternas förfäktande av religion är inget annat än en varning till godtrogna medlöpare till starka religiösa yttringar. Hellre omogen än blåögd.

  8. Jag vill berätta att Martin skrivit ytterligare två mycket långa inlägg som jag inte tagit med här. Av totalt 115 kommentarer till min blogg har jag till dags dato strukit fem.

    I Martins fall är orsaken att han inte hållit sig till ämnet för bloggen utan flutit ut i långa utläggningar om andlighet i största allmänhet, om mig som person, och om min andliga trosuppfattning. Det får han skriva om någon annanstans. Det hör inte alls hemma som kommentar till en blogg som handlar om oklarhet i föreningens ”Humanisternas” påstådda religionsfrihet. De som följer kommentarerna till bloggen förväntar sig att få läsa sådant som har med bloggens text att göra. Det handlar om respekt för läsarens tid.

    En annan kommentar strök jag för 2-3 dagar sedan. Den var direkt insinuant och oförskämd mot mig personligen och handlade inte heller om bloggens innehåll.

    Ett par veckor tillbaka förekom något liknande och en person ville kopiera in material från VoFs hemsida istället för att lägga in en länk till densamma.

    Detta är alltså reglerna – kommentarer till min blogg måste ha med bloggens text att göra. Det är helt OK att säga att man inte håller med mig av den eller den orsaken. Det som jag främst hoppas på är förstås att synpunkter skall komma fram som fördjupar förståelsen för eller kontrasterar mot bloggtextens innehåll.

    Men den som skriver lösryckta oförskämdheter mot mig utan vettig argumentation slösar bara bort sin tid, för sådana kommentarer tar jag inte in. Det är något helt annat än att vara kritisk – många kommentarer är det, även om få är det i kommentarerna till just det här bloggtexten.

    Jag har märkt att de som inte får sina kommentarer införda blir förbannade och uttrycker det väldigt rakt i E-mail till mig. Följ reglerna ovan så slipper ni det.

  9. Jag noterar dina regler. Men jag anser ändå inte att mina tidigare inlägg varit ett brott mot dessa. Ditt långa blogginlägg där du drar slutsatser om Humanisternas egentliga avsikter är inte exakt linjärt. Du kör också slalom, för att inte säga storslalom runt den rösade leden. Antagligen för att vi människor fungerar så. Det kallas associationer. Det går inte att säga vad Humanisterna står för utan att sätta dem i ett större sammanhang där vi tillåts exemplifiera och vidga medvetandet. Jag noterar också att följande inlägg inte alls håller sig till ämnet (humanisternas dubbelmoral):

    ”Folkpartiet har verkligen förändrats – för bara några decennier sedan var det känt för att ha en väldigt hög andel frikyrkliga riksdagsledamöter…

    Det är uppenbart att Sturmark söker en plattform, och använder sig av Folkpartiet (han har ju redan en meningsfrände där i Bratt). När han nu inte lyckades göra sitt skötebarn Humanisterna till någon folkrörelsesuccé precis, försöker han få inflyande för sina idéer via politiken istället. Vet du om han lyckades komma in?”

    Däremot är författaren tydligt negativt inställd till Humanisterna och – kan man anta – positivt inställd till dig. Så med detta som prejudicerande exempel i ditt regelsystem, har du ju själv flyttat gränsen för hur dina regler kan tolkas. Och att du själv släpper igenom kommentaren är bara ett tecken på dålig rättssäkerhet i kommentarsfältet. Rensa i egen trädgård innan du börjar klaga på grannens.

  10. Det jag mest har emot Humanisterna är att de motverkar det de säger sig kämpa för. Skall man
    uppnå ett sekulärt samhälle, så är det viktigaste att
    man visar alla religiösa människor respekt, och också visar respekt för deras religion. Naturligtvis måste man kunna framföra kritik mot anti-demokratiska
    och inhumana åsikter. Men sådana åsikter finns inte bara bland religiösa. Det är viktigare att arbeta för tolerans än att arbeta för att göra mäniskor till ateister. Märkligt nog låter humanisterna sig influeras av de väldigt lite framgångsrika amerikanska ateisterna.
    Läser man på humanisternas blogg så är det mycket självgod kritik av ditt och datt som inte har med religion att göra. Föreningen verksamhet är
    tragisk, när det onekligen finns behov av krafter som verkar för tolerans så ansluter de sig i mångt
    och mycket till ”skeptiker2-rörelsens program.

    Helge

  11. PatrikS says:

    ang: homeopati hittade jag detta överst :
    http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1046/j.1365-2125.2002.01699.x/full
    på en sökning.
    Du hittar alltså EN studie som visar att det fungerar och nöjer dig med detta, du angriper folk för okunskap men faller i fällor som konfirmationsbias själv?
    min fråga är enkel : vill du att homeopati och andra KAM-metoder ska fungera, eller inte?

    • Jag vill att kompetenta personer skall avgöra frågan. Jag vill inte att amatörer, vilket jag visat att VoFs skribenter är (arkeologer, datakillar, filosofer och andra som aldrig sysslat med KAM-forskning eller ens sett en sjuk människa) skall avgöra detta. Är KAM bra skall det användas, är det dåligt skall det inte användas. Rätt enkelt.
      Jag menat att värderingen av KAM infekterats av ideologiska låsningar som det borde vara i allas intresse att rensa bort.
      Dock ligger en sådan utrensing uppenbarligen inte i VoFs intresse eftersom föreningen är en del i en internationell organisation som sedan decennier driver negativism och positivism mot vissa företeelser (strålning, KAM och annat) likt religiösa mantra.

    • Den enda artikel jag hänvisat här är en meta-analys av 89 artiklar som publicerats i The Lancet. Meta-analys innebär att man slår ihop data från många studier som handlar om en viss sak och som uppfyller vissa på förhand uppställda kvalitetskriterier, t.ex. att det skall finnas en kontroll (sockerpiller). Det är en metod för att skapa evidens komplicerade bedömningsfrågor. Om homeopati var 2,5 gånger bättre än sockerpiller i en meta-analys baserat på 89 studier så betyder det att inte att bra resultat av homeopati visats i en studie. Det betyder att majoriteten av de 89 studierna visat positiv effekt. Hur mycket kan variera, men så är hade det blivit om alla patienter i alla 89 studierna ingått i samma undersökning.

      Jag bryr mig personligen inte ett skatt om huruvida KAM-metoder fungerar eller inte. Det är ingenting jag sysslar med eller någonsin kommer att göra. Min insats är ett folkbildningsuppdrag. I den rollen har jag i den här frågan blivit skeptiker till skeptikerna. De är amatörer fastän de vill låtsas om att de är specialister. Jag gillar inte det. På den punkten lurar de nästan alla. Jag vill hålla
      vetenskapens fana högt och önskar att även du, Patrik, börjar kolla upp folks kompetens innan du tror på vad de säger.

Kommentera